{"id":2083,"date":"2023-08-14T08:02:54","date_gmt":"2023-08-14T08:02:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/?page_id=2083"},"modified":"2024-02-21T11:35:21","modified_gmt":"2024-02-21T11:35:21","slug":"forskning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/forskning\/","title":{"rendered":"FORSKNING"},"content":{"rendered":"
\n
<\/span>\"\"
\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n

\n

JORDBRUK M\u00d6TER VETENSKAP<\/h1>\n\n\n\n

Carbon Action-g\u00e5rdar, andra g\u00e5rdar och forskningsomr\u00e5den producerar data om hur markanv\u00e4ndningen p\u00e5verkar kolinlagringen och olika ekosystemfunktioner. Forskare anv\u00e4nder denna data f\u00f6r att utveckla f\u00f6rb\u00e4ttrade odlingsmetoder och b\u00e4ttre modeller f\u00f6r att uppskatta resultaten och deras l\u00e5ngsiktighet.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
L\u00e4s mera om Carbon Action-forskning \"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n

G\u00c5RDAR OCH ANDRA FORSKNINGSOMR\u00c5DEN<\/h2>\n\n\n\n

Hur p\u00e5verkar olika metoder inom kolinlagrande jordbruk<\/a> och markanv\u00e4ndning kolbalansen, sk\u00f6rden och \u00f6vriga ekosystemfunktioner? F\u00f6r att ta reda p\u00e5 det s\u00e5 har vi olika experiment p\u00e5 g\u00e5ng och f\u00f6ljer med dem p\u00e5 Carbon Action-g\u00e5rdar, andra g\u00e5rdar och forskningsomr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 varje Carbon Action-g\u00e5rd testas en eller flera kolinlagrande jordbruksmetoder p\u00e5 ett 1,5 hektar stort omr\u00e5de, medan ett n\u00e4rliggande 1,5 hektar stort omr\u00e5de fungerar som en referens<\/a> d\u00e4r det odlas s\u00e5 som man gjort tidigare. Varje metod testas p\u00e5 flera g\u00e5rdar eftersom resultatet beror p\u00e5 m\u00e5nga olika faktorer, s\u00e5som sj\u00e4lva jordbrukaren, jorden och platsen. Allt som allt finns det 105 Carbon Action -g\u00e5rdar, varav 20 av dessa g\u00e5rdar kan man f\u00f6lja noggrannare med i Field Observatory (s\u00e5 kallade Advanced Carbon Action-g\u00e5rdar).<\/p>\n\n\n\n


I Field Observatory kan man dessutom f\u00f6lja med \u00e4ven andra forskningsomr\u00e5den p\u00e5 jordbruksmark, i skog och i parker.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

FIELD OBSERVATORY SAMLAR IN DATA FR\u00c5N FLERA K\u00c4LLOR<\/h2>\n\n\n\n

Kolinlagring samt andra ekosystemfunktioner beror p\u00e5 olika faktorer. Field Observatory samlar in relevant data fr\u00e5n olika k\u00e4llor<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Offline f\u00e4lt och laboratoriem\u00e4tningar<\/h3>\n\n\n\n

Vi har \u00e5rligen samlat in jordprover fr\u00e5n varje Advanced Carbon Action -g\u00e5rd sedan 2019 och utf\u00f6rt laboratorieanalyser p\u00e5 proverna<\/a> . Vi anv\u00e4nder denna data f\u00f6r att f\u00f6lja med f\u00f6r\u00e4ndringar i markens organiska material, mikroorganismer, n\u00e4rings\u00e4mnen och fysikaliska egenskaper. Dessutom har vi observerat markstrukturen och v\u00e4xtlighetens egenskaper ute i f\u00e4lt f\u00f6r att komplettera laboratorieanalyserna.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

M\u00e4tningar i marken<\/h3>\n\n\n\n

Sensorer placerade i marken p\u00e5 Advanced Carbon Action -g\u00e5rdar samt andra forskningsst\u00e4llen m\u00e4ter kontinuerligt jordens egenskaper, s\u00e5 som fuktighet, temperatur och salthalt.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n

V\u00e4derleksdata<\/h3>\n\n\n\n

Ifall v\u00e4dret inte m\u00e4ts p\u00e5 plats s\u00e5 h\u00e4mtas v\u00e4derleksinformationen fr\u00e5n Meteorologiska institutets n\u00e4rmaste v\u00e4derstation eller fr\u00e5n Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Satellitdata<\/h3>\n\n\n\n

Vi f\u00f6ljer med g\u00e5rdarna och forskningsst\u00e4llen med hj\u00e4lp av h\u00f6guppl\u00f6sta multispektrala bilder fr\u00e5n Sentinel-2 satelliten f\u00f6r att ber\u00e4kna NDVI -v\u00e4rden (Normalized Difference Vegetation Index) och uppskatta bladarealindex (LAI). Dessa bilder h\u00e4mtas fr\u00e5n Google Earth Engine<\/a> plattformen och fr\u00e5n Registry of Open Data on Amazon Web Services. Registret uppdateras varannan dag ifall bilderna uppfyller kvalitetskontrollen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n
\n

Virvelkovariansm\u00e4tningar<\/h3>\n\n\n\n

P\u00e5 vissa forskningsst\u00e4llen m\u00e4ter vi kontinuerligt v\u00e4xthusgas-, vatten- och energifl\u00f6den mellan ekosystemet och atmosf\u00e4ren med hj\u00e4lp av virvelkovariansm\u00e4tare<\/a>. Denna metod baserar sig p\u00e5 h\u00f6gfrekventa m\u00e4tningar av vertikal vindhastighet och v\u00e4xthusgaskoncentrationer. Meteorologiska institutets algoritmer filtrerar automatiskt data och fyller i data som saknas<\/a> . Det online data som f\u00e5s \u00e4r prelimin\u00e4ra och kan ytterligare kvalitetkontrolleras. Mera information om virvelkovariansm\u00e4tningar f\u00e5s via Meteorologiska institutets kontaktperson.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n

Data p\u00e5 fotosyntetiskt aktiv str\u00e5lning<\/h3>\n\n\n\n

Vi h\u00e4mtar data p\u00e5 fotosyntetiskt aktiv str\u00e5lning (PAR) fr\u00e5n Copernicus Atmospheric Monitoring Service (CAMS) Radiation Service, d\u00e5 vi inte m\u00e4ter det p\u00e5 sj\u00e4lva g\u00e5rden eller forskningsst\u00e4llet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

JORDBRUK M\u00d6TER VETENSKAP Carbon Action-g\u00e5rdar, andra g\u00e5rdar och forskningsomr\u00e5den producerar data om hur markanv\u00e4ndningen p\u00e5verkar kolinlagringen och olika ekosystemfunktioner. Forskare anv\u00e4nder denna data f\u00f6r att utveckla f\u00f6rb\u00e4ttrade odlingsmetoder och b\u00e4ttre modeller f\u00f6r att uppskatta resultaten och deras l\u00e5ngsiktighet. G\u00c5RDAR OCH ANDRA FORSKNINGSOMR\u00c5DEN Hur p\u00e5verkar olika metoder inom kolinlagrande jordbruk och markanv\u00e4ndning kolbalansen, sk\u00f6rden och \u00f6vriga […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2083"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2083"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2083\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2277,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2083\/revisions\/2277"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2083"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}