{"id":2104,"date":"2023-08-14T08:03:27","date_gmt":"2023-08-14T08:03:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/?page_id=2104"},"modified":"2024-02-21T12:02:32","modified_gmt":"2024-02-21T12:02:32","slug":"case-qvidja-sv","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/case-qvidja-sv\/","title":{"rendered":"CASE Qvidja sv"},"content":{"rendered":"
\n
<\/span>\"\"
\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n\n\n

\n

QVIDJA G\u00c5RD, PARAINEN<\/h1>\n\n\n\n

Qvidja pilotg\u00e5rd, bel\u00e4gen i Pargas vid \u00d6stersj\u00f6n i sydv\u00e4stra Finland, har en l\u00e5ng historia. En medeltida gr\u00e5stensborg st\u00e5r p\u00e5 g\u00e5rden, och g\u00e5rdens mark har odlats i \u00f6ver tusen \u00e5r. I dagens l\u00e4ge experimenterar och forskar g\u00e5rden \u00e5tervinning av n\u00e4rings\u00e4mnen, samt bedriver milj\u00f6v\u00e4nligt och kolinlagrande jordbruk som inte belastar \u00d6stersj\u00f6n. Bland annat anv\u00e4nds \u00e5krarna f\u00f6r intensiv Carbon Action -forskning.<\/p>\n\n\n\n

\n
Qvidja \"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
\n

HUR F\u00d6R\u00c4NDRAS KOLINLAGRINGEN P\u00c5 F\u00d6RS\u00d6KSG\u00c5RDEN?<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 g\u00e5rden kombineras bete, \u00e5krar och skog p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt. Qvidjas \u00e5krar odlas med fokus p\u00e5 kolinlagring genom att anv\u00e4nda f\u00f6rnybara produktionssatsningar och minimala m\u00e4ngder bek\u00e4mpningsmedel. Kolinlagrande jordbruk inleddes genom att f\u00f6rb\u00e4ttra markstrukturen med hj\u00e4lp av vallodling.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5krarna har \u00f6verg\u00e5tt till v\u00e4xelbruk d\u00e4r inhemska arter och v\u00e4xter som binder kv\u00e4ve spelar en viktig roll. V\u00e4xtf\u00f6ljden utnyttjar v\u00e4xter med olika egenskaper som kompletterar varandra och bidrar till markens biologiska m\u00e5ngfald och dess f\u00f6rm\u00e5ga att binda kol. Detta f\u00f6rb\u00e4ttrar markstrukturen och hj\u00e4lper till att h\u00e5lla o\u00f6nskade v\u00e4xter i styr. M\u00e5let \u00e4r att h\u00e5lla marken t\u00e4ckt av vegetation \u00e5ret runt. Markbearbetning minimeras eftersom bearbetning frig\u00f6r kol till atmosf\u00e4ren och f\u00f6rs\u00e4mrar v\u00e4xternas f\u00f6rm\u00e5ga att binda kol.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4lhanterat roterande bete \u00e4r ett av de mest effektiva s\u00e4tten att binda kol p\u00e5 jordbruksmark. H\u00e4star, h\u00f6glandsboskap och f\u00e5r betar p\u00e5 Qvidjas mark. Urvalet av djur beaktar helhetssystemet och g\u00e5rdens grundl\u00e4ggande principer. Kombinationen av h\u00e4star, n\u00f6tboskap och f\u00e5r s\u00e4kerst\u00e4ller b\u00e4sta bete och utnyttjande av foder, exempelvis f\u00f6r att kontrollera parasiter. N\u00e4r bete, \u00e5krar och skog kombineras p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt optimeras bevarandet av biologisk m\u00e5ngfald.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

KORT OM M\u00c4TNINGAR<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 Qvidja g\u00e5rd finns m\u00e4tstationer som kontinuerligt m\u00e4ter m\u00e4ngden kol som \u00e5krarna binder eller avger. Dessa m\u00e4tningar m\u00f6jligg\u00f6r kvantifiering av kolinlagring i marken.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom f\u00f6ljer man med f\u00f6rh\u00e5llandena i marken, som temperatur och fuktighet, med hj\u00e4lp av marksensorer. V\u00e4xtligheten p\u00e5 \u00e5krarna analyseras med hj\u00e4lp av satellitbilder.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver m\u00e4tningarna studeras kolinlagring genom att kombinera det insamlade data med matematisk modellering. V\u00e4rldens f\u00f6rsta dagliga prognos f\u00f6r kolinlagring p\u00e5 vall\u00e5krar skapas p\u00e5 Qvidja g\u00e5rd genom modellering och m\u00e4tningar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r mer detaljerad information om Qvidjas m\u00e4tningar, v\u00e4nligen utforska vidare.<\/p>\n\n\n\n

\n
Utforska m\u00e4tningar till Qvidja g\u00e5rd<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n
<\/div>\n<\/div><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

QVIDJA G\u00c5RD, PARAINEN Qvidja pilotg\u00e5rd, bel\u00e4gen i Pargas vid \u00d6stersj\u00f6n i sydv\u00e4stra Finland, har en l\u00e5ng historia. En medeltida gr\u00e5stensborg st\u00e5r p\u00e5 g\u00e5rden, och g\u00e5rdens mark har odlats i \u00f6ver tusen \u00e5r. I dagens l\u00e4ge experimenterar och forskar g\u00e5rden \u00e5tervinning av n\u00e4rings\u00e4mnen, samt bedriver milj\u00f6v\u00e4nligt och kolinlagrande jordbruk som inte belastar \u00d6stersj\u00f6n. Bland annat anv\u00e4nds […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2104"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2104"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2104\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2289,"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/2104\/revisions\/2289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.fieldobservatory.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}